Menu

Om några år har Järvastaden 15 000 invånare. För 1 500 år sedan var det betydligt glesare mellan skorstenarna.

 

Dagens Igelbäcken var då en havsvik där båtar kunde ta sig långt in i landet och vid stränderna byggde de första invånarna sina gårdar. Ett gynnsamt klimat, landhöjningen och flera som använde järnredskap gjorde att befolkningen ökade. Jordbruk och boskapsskötsel skapade ett öppet landskap. Om vi letar hittar vi spår av dessa tidiga invånare i Järvastaden med omnejd.

 

Vikingar byggde en bro och reste en minnessten

För att inte förstöra fornlämningar måste arkeologerna göra sitt jobb innan nya bostäder får byggas. I Brotorp precis på gränsen till Järvastaden har de hittat ett större fornminne med spår av en boplats, ett gravfält och en väg. En bit längre västerut i Ursvik grävdes nyligen fem gravar ut. Ett unikt miniatyrhorn i brons fick arkeologerna att ropa hurra! Man kan fundera på vad arkeologerna 1 500 år framåt tiden kommer att hitta som gör dem lika exalterade.

Själva namnet ”Järva” påminner oss om att Järvastaden i öster gränsar till Stockholmsåsen. ”Jorvi” är ett gammalt svenskt ord för grus. Grusåsen var förmodligen ett så framträdande inslag i landskapet för de första bosättarna att de i valet av namn ville markera att det var de ”som bodde vid och på åsen”.

Den blå bron över järnvägen är ett bra sätt att ta sig från Järvastaden till Överjärva gård och området vid Ulriksdals slott. Bron har byggts och donerats till Solna stad av Järvastaden AB. Vid brofästet närmast Överjärva gård står det en ny runsten som ersätter den ursprungliga från sen vikingatid. Vid den här tiden bredde en havsvik ut sig där järnvägen numera drar fram. På stenen från 1000-talet kan vi läsa att ”Forkum lät resa stenen och göra denna bro till minne av Torger sin son, och till minne av Äskils. Gud hjälpe deras ande och Guds moder”. Då som nu var det en bedrift att bygga en bro och det var viktigt att eftervärlden skulle få veta vilka som gjorde det och varför.

 

En far lät för tusen år sedan resa denna sten till minne av sin son och ytterligare en person. Kanske brukade Forkum, Torger och Äskils jorden där Järvastadens kvarter har vuxit fram. Den ursprungliga runstenen försvann redan 1908. Foto: Michael Karlsson.

 

En unik jordbruksmiljö i en växande stad

På höjden där Överjärva gård ligger har det bott människor i 1 500 år. Gården fungerar i dag som ett Skansen med Solna stads enda återstående jordbruksmiljö. När lammen visas upp på våren är det fullt med besökare liksom i samband med midsommarfirandet och på Igelbäckens dag i augusti. Det är många som har kallat Överjärva för sitt hem, men en person som sticker ut är egyptiern Ohan Demirgian. Genom goda relationer till den svenska kungafamiljen fick han möjlighet att arrendera gården under några år omkring 1870. Demirgians exklusiva vinterträdgård står kvar. Titta på den gulbruna träbyggnaden med sin orientaliska arkitektur nästa gång ni går förbi! I början av 1900-talet var Överjärva gård en stor mjölkproducent med flera butiker inne i Stockholm. Arbetet sköttes av statare och i statarlängan kan man se hur en statarfamilj levde på 1920-talet.

 

Från skjutbanor och mönstringslokaler till Mulle Meck och Lottagatans förskola

Järva skjutbaneväg, Lottagatan och Honnörsvägen. Kvarteren Staben och Mobiliseringen. Alla dessa gatu- och kvartersnamn leder oss fram till Järvastadens militära historia. Hela Järvafältet var ett militärt övningsfält under åren 1905-1970, från Solna till delar av Sundbyberg, Stockholm, Sollentuna och Järfälla. Runt om övningsfältet låg Svea livgarde, Svea artilleriregemente, Svea flygflottilj och flera andra förband. I dagens Järvastaden tränades skytte och från mitten av 1960-talet tog sig tusentals unga män till området för att mönstra. Bostadsrättsföreningen Mönstringen har alltså valt ett passande namn! Skjutbanorna är borta men Jaktvillan ger Järvastaden en förankring i områdets militära historia. Byggnaden uppfördes som bostad åt skjutbanornas föreståndare och har tidigare kallats för Skjutbanehuset och Vaktstugan. Alla som bor i Järvastaden kan hyra delar av huset som fest- eller föreningslokal.

 

Lottor tränar pistolskytte. Bilden är tagen 1943 på en idrottsledarkurs i Roslagen, men hemvärnslottor fanns på plats även vid skjutbanorna i dagens Järvastaden. Vi vet att lottan Hulda Hansson lagade mat här under andra världskriget. Därför finns Lottagatan vid infarten från Enköpingsvägen. Foto: Ericsson (SvD), publicerad av Stockholms stadsmuseum.

 

2006 togs det första spadtaget och tio år senare är Järvastaden hem för en växande skara solna- och sundbybergsbor. Mulle Meck-parken med sitt barnbibliotek har blivit en sevärdhet och stadsdelen blir mer och mer komplett med förskolor, skolor, affärer och service av olika slag. Det finns en känsla av trygghet i vetskapen ”att vi var inte först här”, att andra har gått före. Forkum, Torger och Äskils följs nu av nya familjer som gör Järvastaden till sin plats.

 

Artikelnförfattare är Michael Karlsson, själv Solnabo och väl bekant med omgivningarna. Han är utbildad lärare med inriktning på bland annat historia och kulturkunskap. Det är också Michael som har guidad historieintresserade på cykel genom Järvastadens omgivningar. De guidade turerna var mycket uppskattade och kommer antagligen att återkomma under 2016.

 

Läs om tidigare guideturer till cykel här >

 


 

 

 

broschyr