Varför finns en grupp får med en hund just här i Järvastaden? Jo, det beror helt på den kulturhistoria som vi lärt oss av grannområdet.

Rissne
som troligen tillkommit ur ordet Risig ö och som ligger i utkanten av Sundbyberg och tangerar mot Järvafältet med sitt miljonprogramsområde. Hela området längs med E 18 har en rik kulturgeografisk historia. Arkeologiska utgrävningar är genomförda. En offersten har återvänt till sin ursprungsplats i Rissne via Skansen. Rissne Gård med anor från 1650-talet och Drottning Kristina finns i området som utgör en central punkt.

Rissne kallas även för "Sveriges främste trädgård". Sundbybergs stad har värnat om småskaligheten i den arkitektoniska utformningen.


Hallonbergen, är närmast granne till Rissne. Som ordet antyder var det ett bergigt område med ovanligt fin jord i skrevorna, hallonen trivdes, varav namnet Hallonbergen. Under 1800-talet odlades tobak som var grunden för Ljunglöfs snus.


Ursvik beläget på andra sidan E 18 har varit och är ett naturområde, med en sägenomspunnen skog, som lär vara hälsosam att vistas i, därav alla motionärer. Stora delar av Ursvik har haft torparbebyggelse. Så sent som 1930  bedrevs jordbruk på Stora Ursviks gård, norr om Igelbäcken. Ursvik har varit bebyggt sedan 1600-talet. Under 1900-talet har militären ägt stora delar av Ursvik och använt det som övningsområde. Efter hand har en småskalig industri, kolonilotter och villabebyggelse vuxit fram och satt sin prägel. Namnet Ursvik har troligen med istiden att göra, då detta var en vik i havet.


Igelbäcken har ett klart och rent vatten. I bäcken återfinnes den gulbrunt fläckiga, bottenlevande grönlingen som lever på märlkräftor och kan bli uppemot 15 cm lång. Bäcken kommer att formas om och få hjälp med sitt bevarande av Sundbyberg och Solna stad och staten, då man befarar att bäcken påverkas av all ombyggnad i området. Världsnaturfonden värnar om Igelbäcken.


Överjärva gård har en historia som, beskriver en bosättning av människor under 3-400 talet. Under 1300-talet ägs Överjärva by av Klara kloster som var den största ägaren med sammanlagt 165 gårdar. Under Gustav Wasa konfiskeras marken från kyrkan och inlemmas i Kronans ägor. Under 1600-talet ägs gården av Magnus Gabriel de la Gardie som bygger sig ett slott vid Edsviken, Jakobsdals slott som år 1684 byter namnet till Ulriksdals slott. Övrig mark delades upp på två hemman och blev arrendegårdar. Idag är Överjärva gård en unik hembygdsinstitution som värnar det gamla hantverket och har som huvudambition att återställa samtliga byggnader på gården. Butiker, naturskolor, byggnadsvårds traditioner och kulturmiljöfrågor är de satsningarna man hoppas binda samman med Nationalstadsparken där gården får en central roll.


Ulriksdals slott med slottspark, Orangerie och en stor blomsteranläggning som idag blivit internationellt känd genom sina blomsterutställningar som öppnas på våren och som är ett måste för dagens intresserade människor. Under senrenässansen anlade man trädgårdar som egna solitärer med grottor, labyrinter och boskér. Ett exempel är Giardino Segreto, den hemliga trädgården vid slottets södra flygel. Under förbarock tog Magnus Gabriel de la Gardie hjälp av Jean de la Vallée, då de förenar slott och trädgård i s.k. parterrer. Ett nytt lusthus uppfördes på lusthuskullen. På en klippa återfinner vi Perseus i bly som ilar till hjälp för att rädda Andromeda som fångats av ett trehövdat djur. Under 1740-talet skapar hovararkitekten Hårleman den romantiska parken i rokoko och under 1800-talet ställs de nätdragande Morianerna ut vid Igelbäcken. Under Gustaf den VI Adolfs tid med hustrun Louise inköptes Carl Milles vildsvin ur Lord Melchiotts dödsbo i London. Vildsvinen ståtar i fonden vid allén framför slottet och påminner om kraft och mannamod.

I Järvastaden, Järva återfinnes namnet Järva under 1600-talet och betyder egentligen ”de som bor på en grusås”. Järvafältet tog sig namnet då det blev ett övningsfält för militärer 1905. Järvastaden beskrivs under 1700-talet som en idyllisk grönska. Gröna kullar, skogsmark, odlingsområde, hagar, betesmarker och ett litet torp som benämns bagartorpet. Järvastaden var under 1700-talet ett ödsligt område präglat av naturen. Vår hovskald Carl Michael Bellman har rört sig i området då han var gäst på Ulriksdal. Pastorala idyller, med får i hagar, söta herdinnor, sol, vattenblänk ur bäckar och hav är hans återkommande teman.

Och just därför bästa Järvastadsbor så har ni fått en fårskock som betar på dessa gröna kullar i detta gröna landskap med vattenblänk, nutidens herdar och herdinnor vandrar i denna moderna park.

Texten ovan är tagen ur det invigningstal som Cilla Jahn, konstregissör från byrån Artline, höll vid invigningen av konstverket i Spegeldammsparken, i september 2013.


Läs mer här >


 




Ur Nivås presentation hämtas texter där parken fortfarande gick under ”arbetsnamnet” Grönlingens park.

-    Grönlingens park och torg består av tre separata men inbördes kopplade delar. Varje del utvecklar sin specifika karaktär och skapar tillsammans en funktionell helhet. Delarna utgörs av ”naturmarks-länken”, torget och parken. De tre stadsrummen är i sin tur kopplade till sina respektive gaturum: det nordliga, ett informellt gaturum med tvärställd parkering mitt i sektionen och Järvastadens huvudstråk, den sydliga mer formellt gestaltade ”Esplanaden”.

-    Parken utgör ett av stadsplanens och områdets största samlande gröna element. Parkens mått skapar förutsättningar för ett generöst och väl proportionerat park-rum, väl definierat av de omgivande slutna kvarteren. Parkens motiv är den klassiska romantiska landskapsparken i förnyad tappning. Järvastadens innevånare får ”ett stenkast till naturen” och ett ”stenkast till stadsparken”.

-    Den romantiska landskapsparken grundläggande idé är att förädla ett agrart landskap och förhöja upplevelsen i iscensatta ”vistor” – blickpunkter. “Vistorna” eller vyerna berikas genom arkitektoniskt utformade objekt som paviljonger, broar, portar och grindar. Vid en promenad uppenbaras nya aspekter och nya vyer i parken. Denna gestaltningsprincip utgör grunden för utformningen av Grönlingens park. Att röra sig i och runt parken ger nya upplevelser samtidigt som parken i sig utgör en plats för ro och vila.
-    Järvastaden är omgiven av kulturlandskap (Järvafältet) och en klassisk landskapspark (Hagaparken) och det faller sig därför naturligt att återanvända en platsspecifik upplaga av ett klassiskt parkmotiv i den nya stadsdelen.

-    Parkens karaktär skapas genom den mjukt böljande gräsmattan - ett stiliserat beteslandskap – som spänner mellan murarna i norr och söder. Markmoduleringen utförs som en konsekvent vågrörelse – en lugn sinuskurva i gräs från öster till väster. Gräsmattans relief är “tvådimensionell”. I de snitt som gångstråken genom parken och mot murarna i norr skapar, “redovisas” reliefen, och förstärker upplevelsen av markens rörelse. Även i söder “snittas” vågformen. Snittet dubbleras med vågformade fri-murar. Mitt i parken utnyttjas vågformen i ett vattenstråk, en sänka med spegeldamm i norr åtföljt av ett fuktstråk med perenner i den södra delen. Här finns även goda möjlighet att fördröja och infiltrera dagvatten.

-    Parkens upplevelsevärde bygger på spelet mellan de öppna gräsytorna, solitära träd, trädgrupper och planteringar. Som solitära träd är valnöt, gulved och turkisk trädhassel exempel på karaktärsfulla lövträd med breda kronor och vackert bladverk. I de tätare grupperna är avenbok rödek och lind med inslag av fylldblommigt fågelbär lämpliga karaktärsträd. Torget planteras med blommande gatuträd som fågelbär eller japansk magnolia.

I parkens västra del anläggs en bred plantering av “woodland”-karaktär med rhododendron, azaleor, och underplantering av strutbräken, hasselört, lungört och julros. Längs svandammen och fuktstråket planteras vattenväxter som blomvass, gul svärdslilja och glansiris och i lite torrare lägen daglilja och strandiris. På vattenspegeln flyter vattenväxter som vit näckros och dyblad. På gräsmattorna planteras med scilla och krokus i massplanteringar för en massiv våraspekt.





Mitt i Järvastaden ligger Spegeldammsparken. Det är en park som Järvastaden AB har valt att bygga med stor omsorg och påkostade material långt före omkringliggande hus och mycket tidigare än vad som normalt sker. Vi gör detta för att parken och träden och växterna ska etableras och växa sig starkare innan alla bostäder blir klara runt omkring. Det kommer redan från första dag bli en plats för barnens lek och vuxnas avkoppling. Redan från inflyttningsdagen kan parken användas och njutas av.

Miljön kring parken kommer att bestå av tre delar, parken, torget och naturmarksparken. Parken är som sagt redan klar. Torget och naturmarksparken kommer anläggas så snart JM’s kvarter Solvändan förstigställs, preliminärt 2015.

De tre delarna beskrivs 2008 i gestaltningsprogrammet för Grönlingens detaljplan.
Läs mer här om de olika delarna här.

Ambitionerna var redan i gestaltningsprogrammet mycket höga och parkens innehåll skulle vara omfattande. Med gestaltningsprogrammet som underlag genomförde Järvastaden AB ett parallellt uppdrag 2010. Tre olika landskapsarkitekter bjöds in för att ta fram presentationer. Förslaget från Nivå landskapsarkitekter var det som vi föll för. Läs mer här ur deras presentation, där parken fortfarande gick under ”arbetsnamnet” Grönlingens park.

Spegeldammsparken projekterades till bygghandlingar tillsammans med Nivå landskapsarkitekter och Solna stad under 2011. Parken byggdes sommaren 2012 och invigdes av stadsbyggnadsnämndens ordförande i Solna, Anders Ekegren, 2 september samma år.
Läs hur Anders bloggade här.

Läs också hur landskapsarkitekterna på Nivå avslutade sitt invigningstal här.

Vi ville också bjuda staden och invånarna på ett konstverk. Tillsammans med konstkonsulten Cilla Jahn togs det fram närmare 10 förslag på olika konstverk. Med utgångspunkt från bl. a områdets identitet, historik och målgrupp valdes förslaget från Aline Magnusson. Hennes skulpturgrupp ”Ett minne från dåtid” med en bagge, en hund, tre lamm och sju får av brons monterades sommaren 2013. 1 september, nästan precis ett år efter att parken invigdes, kom Anders Ekegren tillbaka för med pompa och ståt avtäcka konstverket. Barnen i Järvastaden hade tidigare på året i en namntävling döpt djuren.

Vi hittade också denna invigningskväll en ytterligare perfekt användning av parken. Vi gjorde en utomhus-biosalong. I samarbete med Solna stads kulturförvaltning visade vi den franska mästerfilmen ”En oväntad vänskap”. Det var också ett mycket lyckat arrangemang som vi vill prova att upprepa kommande år.

Läs mer om invigningen och utomhusbion här.


Mer om Spegeldammsparken
Spegeldammsparken ska göras mer barnsäker

Dokumentärfilm om fårfamiljen i Spgegeldammsparken
Succé med invigning och utomhusbio
Ny familj i Spgegeldammsparken
Järvastadens grannområden - en bit kulturhistoria

 



Det vi ser här idag är stommen och början av Spegeldammsparken. För att platsen ska bli en park behövs en viktig komponent: tid. Tid för träd, buskar, vårlökar och vattenväxter att etablera sig och börja växa till sig. Men det är inte bara växter och träd som behöver tid att utvecklas; alla som bor och kommer att bo i Järvastaden behöver hitta till parken, se årstiderna växla, se dimman stiga från dammen en november morgon, se mattorna av vårlökar bre ut sig i april, känna doften av körsbärsblom i maj, hitta det första blommande kejsarolvonet i februari, bre ut picknick-filten i skuggan under träden för att dricka kaffe med grannen och uppfinna en bollek på gräskullarna. Minne och förväntan gör platsen till park.

Sett över tiden kommer alltså den plats på vilken vi nu befinner oss att förändras. Ett torg kommer att anläggas i direkt kontakt med parken, en grön länk mot naturmarken kommer att anläggas. Gator med planteringar och byggnader kommer att rama in parken.  Staden växer fram parallellt med att parken brukas och mognar.

 I onsdags kväll smög jag in genom byggstängslet. Fullmånen sken över parken. De mjuka gräsmattorna böljade fram mellan de tunga betongmurarna. I dammpaviljongen som speglade sig det svarta vattnet, satt två personer på tunga ekbänkarna med mackor och termos mellan sig, fikade och småpratade i skymningen. Vi hejade på varandra och jag tror verkligen att de undrade vad jag gjorde där. Det var uppenbarligen deras park, deras plats, som de för en stund gjort till sin i den ljumma augustinatten.

Åter igen ett stort TACK, från Nivå landskap till Järvastaden för att vi fått vara med om den första tiden i parkens långa liv. Och så en uppmaning till er som är här. Ta del av parken, känn efter vad ni vill göra här, ta med en termos och bullar medans kvällarna ännu är ljumma. Sola, lek, upptäck parken på era egna premisser, den är er.



Stockholm 2012-08-31

Jonas Berglund/Nivå landskap




De tre delarna beskrivs 2008 i gestaltningsprogrammet för Grönlingens detaljplan.

-    Målsättningen är att parken ska bli en väl fungerande stadsdelspark med närhet till kommunikationer, busshållsplatser samt affärsverksamhet. Med stora alléträd som omgärdar parken utgör den en visuell målpunkt i stadsdelen. Parken bör vara ett socialt och grönt rum för alla åldrar och årstider. Den bör fungera både som en informell mötesplats och utflyktsmål, det ska finnas plats för lek, spel, picknick, olika aktiviteter samt plats för stillhet och ro. Parken blir också ett kommunikationsstråk till torget, bussen, affärerna och knyter ihop de omkringliggande bostadskvarteren med esplanaden. Parken bör innehålla både klassiska delar från en stadspark med vackra paradplanteringar, grusade promenadstråk, praktfulla träd samt mer moderna tillägg i form av lekskulpturer, vattenkonst med mera. Det ska finnas en öppen generös gräsyta samt gärna mer kuperade rumsbildande delar. Inne i parken bör det finnas mindre rumsbildande trädgrupper, gärna olika karaktärsgivande arter. Parken bör även kompletteras med vackra perenn- samt lökplanteringar. Sittplatser med möbler av god kvalitet ska anordnas i skuggiga samt soliga lägen. Lekutrustning ska integreras i parken på ett naturligt sätt. Aktiviteter för både äldre och yngre såsom boulebana mm ska finnas. Möjlighet finns att tillsammans med Solna skapa en vattenspegel. Valda armaturer bör ges ett ljus som upplevs tryggt och säkert, en varierad belysning med ett varmt ljus, gärna med lägre armaturstolpar och markarmaturer.

-    Torget fungerar både som ett kommunikationsstråk mot esplanaden samt som ett traditionellt torg-rum med plats för caféer och torghandel. Genom dess placering nära stadsparken får den en extra attraktionskraft och tillsammans bildar de en mötespunkt centralt i stadsdelen. Torget ska ha en stadsmässig utformning med en sammanhängande markbeläggning som håller ihop rummet. Det ska vara möjligt att sitta ner utan att vara hänvisad till caféverksamheten.

-    Naturmarksparken binder samman torget med de omkringliggande bostadsområden, samt leder in naturmarken mot stadsdelsparken.