Vi firar i år att det är tio år sen vi började bygga Järvastaden. Tio år har gått fort men det kan också ifrågasättas om utbyggnaden går tillräckligt snabbt. Detta är en fortsättning på den artikel som undersöker varför det tar så lång tid att bygga klart Järvastaden. I denna del tittar vi närmare på om det kan bero på att färdiga områden kan uppfattas som mindre attraktiva eller om det beror på att marknaden bara kan svälja en viss mängd bostäder varje år.

 

 

Uppstart av nya stadsdelar kan vara problematiska
När de första husen byggs i nya områden saknas ofta en kringliggande stadsmiljö. De första husen och kvarteren står ensamma i en stökig byggmiljö. Det kan ta flera år innan det byggts tillräckligt mycket så att en ordnad struktur kan skönjas och ännu längre innan miljön till fullo kan uppfattas som klar. I Järvastaden har i princip ingen befintlig gatustruktur kunnat nyttjas. Alla nya bostadsområden kräver en omfattande byggnation av vägar, ledningar, torg och lekplatser som medför ytterligare stök och byggdamm. Det påverkar givetvis efterfrågan och kräver ibland extra modiga intressenter för att köpa de första bostäderna i ett nybyggt område. Ett annat skäl till att en del tvekar att köpa är att det innebär en ekonomisk risk att köpa i områden som inte är etablerade.

 

Svenska kraftnät och Vattenfall har stora elledningar hängande i luften över Järvastaden. Dessa kommer tyvärr inte att avvecklas före 2024, vilket medför att ett område mitt i Järvastadeninte kan bebyggas dessförinnan. Utbyggnaden av Järvastaden måste därför ske uppsplittrat på olika platser. En första utbyggnad startade invid Agnesberg 2006, en annan samma år men på andra sidan i Sundbyberg och en tredje startades upp med flerbostadshus längs Järva skjutbaneväg mitt i området.

 

Detta trots att Järvastaden ska bli en sammanhållen stadsdel på gränsen mellan Solna och Sundbyberg. Det är naturligtvis inte optimalt för att skapa bra förutsättningar för att locka intressenter till bostadsköp. Målgruppen minskar till följd av förväntade byggstökiga miljöer. Försäljning och start av produktion kommer att ske i en långsammare takt.

 

Enligt Magnus Lambertsson, försäljnings- och marknadschef på Skanska, har kraftledningen försvårat både byggandet och försäljningen av bostäder i Järvastaden.

 

- Kraftledningen går som ett sår genom hela området. Hade den inte funnits hade Järvastaden blivit en mer sammanhållen stadsdel med affärer, butiker och annan samhällsservice. Ytterligare en försvårande omständighet var avsaknaden av service i området inledningsvis. Vi hade många barnfamiljer som i början inte vågade köpa i området då de var osäkra på att kunna få en förskoleplats i området. Då vi inte kunde garantera något så hoppade de av köpet.

 

En lagom årlig utbyggnadstakt är att föredra
Takten i Järvastadens utbyggnad är beroende av marknaden. En bostadsmarknad går upp och ner. När efterfrågan är så stor som den är idag är det svårt att tänka sig att den kan ge vika. Ändå är det mindre än fem år sedan det nästan bara var nattsvarta rubriker i media avseende bostadsmarknaden.

 

Tittar vi nu tillbaka tio år på utbyggnaden av Järvastaden kan vi konstatera att det i medeltal färdigställts ca 200 bostäder per år. Det var också den takt som Järvastaden och Solna gemensamt hade som målsättning när den fördjupade översiktsplanen togs fram 2004. Sett över konjunkturcykler, upp- och nedgångar, tycks detta vara en rimlig nivå.

 

Också ur en serviceaspekt är det säkerligen en rimlig nivå. Framförallt ska kommunerna hinna med att säkerställa att utbyggnad av förskolor och grundskolor hänger med. Inte bara de fysiska lokalerna ska komma på plats i en samordnad takt med bostäderna, det ska också finnas kvalificerad personal som kan ta hand om barnen. Kollektivtrafiken med nya busslinjer ska byggas ut i en anpassad takt. Livsmedelsaffärer och annan kommersiell service kommer på plats varefter området växer och fritidsverksamheter ska ordnas för barn- och ungdomar.

 

Järvastaden AB eftersträvar framväxten av en genuin stadsdel. Området ska växa i lagom takt med bra kvalitet. Inte bara fysiskt med hus, gatumiljöer, parker och lekplatser utan också socialt med en miljö för flera målgrupper. Där föräldrar tryggt kan se sina barn växa upp tillsammans med goda grannar och många kompisar. Där det finns anledning att träffas inte bara hemma hos varandra utan också i gemensamma tillställningar och firanden.

 

Förhoppningen är också att Järvastaden blir ett bostadsområde med god variation. En levande stad med olika sorters hus och arkitektur. Då ska husen och miljöerna byggas under flera år och ta intryck av hur influenser skiftar. Järvastaden har ägt all mark inom stadsdelen och äger idag marken som återstår att utveckla. Här finns inga markanvisningar från någon kommun. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv önskas en så snabb utveckling som möjligt av området. Trots detta är det så att en sådan här miljö ska växa organiskt och helst också kontinuerligt. Detta förutsätter att det löpande finns nya kvarter att påbörja nya projekt i, med större takt vid bra konjunktur och i lite lägre takt när räntan går upp och marknaden sviker.